Så var det då

Vi blickar bakåt för att kunna se framåt

För att förstå bakgrunden till situationen som vi nu befinner oss i, hur 
byggnationen i Bua kom till och varför husen är byggda på det sätt de är, måste vi ta oss tillbaka till Sverige 1960. Det var ett annorlunda Sverige. 
Vi hade länge levt med en uppåtgående ekonomi. Framtidstron var stark och
några mörka moln på himlen fanns inte. Ingenting kändes omöjligt. 
Bostadsbristen var stor och runt om i Sverige planerades för en massiv bostadsproduktion genom det välkända miljonprogrammet, som genomfördes mellan 
åren 1965 – 1975. Byggandet skulle en gång för alla lösa bostadsbristen i landet. I en snabbt växande ekonomi var detta möjligt. 
I Värö kommun – detta var före den stora kommunsammanslagningen
i början av 1970-talet – hände väldigt mycket mellan åren 1964 – 1974. 
1969 togs första spadtaget för Ringhals 1 och 1972 började Värö bruk att 
byggas. För Värö kommun var det minst sagt omvälvande förändringar.
Det som stod klart för alla var att fler bostäder behövdes i kommunen
– och det snabbt!
 
Komplicerade markförhållanden
Den kommunala stiftelsen Väröbostäder fick uppdraget att bygga. 1968 kom den första utredningen där man undersökte möjligheten att bygga på anvisad mark.
I den konstateras att delar av den anvisade marken inte lämpar sig för byggnation. 
Lerlagren är djupa, men framför allt innehåller leran väldigt mycket vatten, något som kräver omfattande pålning för att bygga långsiktigt och stabilt. Pålning tar 
tid – och tid var något man inte hade i det expansiva skede som Bua befann sig i då.
Hus med en begränsad livstid
Var detta ett klokt beslut att bygga; trots att man visste att markförhållandena 
var dåliga? Det är frågor man kan ställa sig så här 50 år senare. Det är alltid lätt att vara efterklok, men sett ur den tidens anda, till den tidens statliga lån och stöd, 
i förhållande till de behov som fanns och i förhållande till det faktum att man valde en relativt enkel byggnadskonstruktion, kan det konstateras att man gjorde ett medvetet val utifrån den situation man befann sig i. 
Enligt den information som vi har, så var det troligtvis aldrig meningen att husen skulle stå längre än cirka 25 år. Och det är klart, ur det perspektivet så klarnar bilden. 

Varbergs Bostad har sedan övertagandet ägt och 
förvaltat husen i Bua likt vårt övriga bostadsbestånd. 

Varbergs Bostad kommer in i bilden
Värö storkommun bildades 1952. Detta skedde genom att Stråvalla, som då 
var en egen kommun, blev en del av Värö kommun. 1971 var det dags för 
nästa sammanslagning. Värö blev en del av Varbergs kommun och det är i denna tidsperiod som dåvarande Stiftelsen Hyresbostäder, sedermera Varbergs Bostad, tar över fastigheterna i Bua. 
Någonstans i denna process gick sannolikt delar av kunskapen om hur och 
varför husen byggdes förlorad – och detta fick konsekvenser för framtiden.
 
Löpande reparationer och underhåll
Varbergs Bostad har sedan övertagandet ägt och förvaltat husen i Bua likt vårt övriga bostadsbestånd. Den yttre miljön är lummig och välskött. Nödvändiga 
reparationer och underhåll har gjorts löpande under åren. Fjärrvärme har
dragits in och det har till och med funnits planer på ett förtätningsprojekt. 
 
 
Bua Center fick en välbehövlig ansiktslyftning under 2013. Fasader sågs över, formspråket moderniserades och torgytan gjordes om. Hur viktigt centret är för hela Bua kan inte nog understrykas. 
Det är i centret som man hittar samhällsservice och dagligvaruhandel
– funktioner som krävs för att ett lokalsamhälle ska fungera och utvecklas. 
Bua Center kan i framtiden bli en attraktiv mittpunkt och navet i utvecklingen av Nya Bua. 
 
En viktig analys i nuläget
Det är klokt att använda backspegeln, men framför allt att ha full koncentration framåt. Är det rimligt att renovera hus som passerat bäst-före-datum med
25 år? För att kunna bedöma var vi står och vilka utmaningar som finns för varje fastighet, har vi analyserat nuläget noga. 
Privacy Settings
We use cookies to enhance your experience while using our website. If you are using our Services via a browser you can restrict, block or remove cookies through your web browser settings. We also use content and scripts from third parties that may use tracking technologies. You can selectively provide your consent below to allow such third party embeds. For complete information about the cookies we use, data we collect and how we process them, please check our Privacy Policy
Youtube
Consent to display content from Youtube
Vimeo
Consent to display content from Vimeo
Google Maps
Consent to display content from Google
Spotify
Consent to display content from Spotify
Sound Cloud
Consent to display content from Sound